Länge sen nu...

Länge sen jag skrev här, har inte riktigt haft lust.. Det har hänt mycket men ändå inte..  Life goes up and down..  Känner ett relativt okej lugn just nu, har varit ledig från jobbet ett bra tag.. skönt.. Men börjar längta tillbaka nu, längta tillbaka till mina söta barn.. Är så glad över att ha ett jobb där man får tillbaka mycket kärlek, skratt och lycka! = förskola yeah ;).. Händer mycket i vår på jobbet, nya medarbetare, ny avdelning som JAG har varit med och startat upp. Grymt kul! Ne nu vill jag till jobbet! Bara det inte är såhär jäkla kallt.. Minus 10!!! sjukt...

Mitt nyårslöfte va att jag skulle bli frisk från ätstörningarna till nästa nyår... vet inte om det går.. funderar på å ringa å höra lite hur en behandling kan gå till.. Nån som vart på mando? Känns som dom flesta har anorexi, man känner sig ensam som bulimiker/ ortorektiker.... Jag ser ju helt normalviktig ut, vad är problemet?? Big problems, big problems...


Jag?..


Hittade den här dikten, och jag känner så väl igen mig i den...

Min vän är här igen

Min vän är här igen. Men hon kommer inte att stanna länge. Hon har den där blicken som hon bär då livet är fylld med ”måsten”.  Önskar jag kunde binda fast henne på en stol i mitt kök och skrikandes skaka om hennes inre. Hon springer från den ena till den andra - tar hand om, ställer upp, fixar… Hon släcker alla bränder, utom den som själv bränner henne inne.
Min vän är här igen. Idag försöker vi att rationalisera. Har jag sagt att min vän är väldigt smart, en person som kan högprestera. Men den viskande rösten vet att även den klaraste av tankar kan besegras. Den böjer sanningen efter sin egen röst och snart ekar hon ihåligt. Ibland säger hon det som hon tror att jag vill höra. Hon ljuger och manipulerar.
Min vän är här igen. Hon gråter där hon sitter på min soffa. Allt är mörkt och jobbigt då livets känslor hugger och sliter. Jag vill dra henne nära. Hålla hennes hjärta i mitt. Men ett sargat inre omges av en rastlös kropp. En kropp som bär på skam och ångest. En beröring och hon stelnar till. Rädd för de känslor det föder. Vill hålla henne kvar, men hon flyr redan tillbaka till sina domnande rum.
Min vän är här igen. Hon bär med sig en skrämmande tystnad. Har isolerat sig för världen. Stänger alla ute. Jag kan alla ord på hennes mobilsvar, lyssnar efter tassande steg bakom låsta dörrar. Ibland kommer jag på mig själv med att hålla andan i sökandet efter henne under ytan. Hon kommer alltid upp, men rädslan finns ändå hos mig att hon ska gå förlorad i mörka vatten. 
Min vän är här igen. Det känns som hopplöshetens tider. Om jag ger upp vad händer då? Ensam och övergiven. Gör jag någon skillnad alls? Är det något hon tar för givet? Missförstå mig inte, jag älskar min vän, men ibland känner jag bara tvivel. Tvivel att jag kan göra något gott och rädslan att hjärtat ska sina. Önskar hon kunde knacka ett hål i sin mur och låta mig se hennes inre. Tror att det skulle vara lättare då att se förbi alla hinder. 
  




Bröd eller bröd, eller någonting annat??



Gick till jobbet idag, det var skönt å komma ut å igång igen! Kändes dock som om jag kom in i mina gamla matvanor lite igen, det har gått bra under de sista dagarna nu när jag vart hemma, men på jobbet är det smörgås hela tiden! Till frukost mjuk och hård, lunch knäckebröd, mellis mjukt bröd och knäckebröd.. Brukar även äta kvällssmörgås, blir det för mycket bröd?? Det är så jobbigt å ta med sig en massa mat, men bröd det triggar så mycket.. Samtidigt som det kanske triggar mig ännu mer om jag inte äter det när det står framför näsan? Hmmm..

Life is complicated ;P.. Förstår ni nu varför jag försöker va så anonym (utan foton mm) i min blogg? hehe =P

Kram på re!


Jag är ett maskrosbarn, ett stolt sådant!

Jag har gått igenom mycket skit i mitt liv, och gör det fortfarande, men ingen förstår riktigt. Det är inte bara skit att växa upp med en (två?) psykiskt sjuk förälder. Jag älskar båda mina föräldrar något otroligt, dom kan inte hjälpa att dom är sjuka, mycket skit händer! Jag är mamma åt min mamma och pappa, men orkar faktiskt inte grubbla längre. Ska jag ta mitt liv som det är? Eller gå å gnälla å tycka synd omm mig själv hela livet? Det är bara å ta det som det är å göra det bästa av situationen. Jag tycker om mitt liv, ingen står mig så nära som mina föräldrar.. Dom är mitt allt!

Man får ta till vara på den skit man gått igenom och göra något bra utav det. Fundera på att skriva en bok, föreläsa eller vad som helst. Jag tror att alla människor skapas av en andledning..


"Maskrosbarn är ensamma och sorgsna barn, trots att de ofta verkar glada. Men de är också modiga, uthålliga, förtröstansfulla och uppfinningsrika. Och till skillnad från många andra som farit illa under uppväxtåren, växer de upp till kompetenta och modiga vuxna, med en kreativ förmåga att skaffa sig "proteser" för att dölja de brister som uppväxtåren förorsakat."


Fredags och helg tajm! =))


Humör: Bra, de  e ju la fredag ;)
Gjort: försökt såga till en planka =P, skrivit i papper till skatteverket..
Planer: Fixa hemma, posta brev, handla senare med J.
Ser på: Skärmen på datorn

Lyssnar på: vinden utanför fönstret
Läser: det jag skrivit...
Dricker: inget

Äter: Ingenting, ska snart äta havregröt med korn och lite ägg kanske?
Bästa: Att jag sov ända fram tills kl 7:50!
Sämsta: Har fortfarande ont i bihålorna...
Väder: Blåst å shit! Regn? Kanske..


bihålebajs och solsken...

Världens finaste dag ute har det varit! Älskar solen.. Jag är dock hemma med bihåleinflamation, e skit trött men har svårt att sitta still. Har varit ute å flängt ändå.. först till apoteket, promenerade dit å hem (tog 1,5 timme).. Sen kom jag hem å käkade å sen iväg igen, pappa hade åkt in på sjukhus.. igen.. med ambulans inatt =(.. Vet inte vad jag skall tro.. han missbrukar allt som  går å missbruka (dock har han slutat med knark å alkohol).. Nu hade hans natriumvärde kommit ur balans.. han brukar missbruka vatten (ja, du läste rätt).. Men han säger att han inte har det.. Lilla pappsen, älskar dig så gudomligt mycket ändå ska du veta!

Nu ligger jag här.. har försökt kolla på film, men är för stressad.. Hatar å va hemma, det är jag, maten, skafferiet, kylskåpet och mina jäkla tankar krring mat! Vad ska man göra? Nån som har nått tipps på hur man får bort mattankar? Försöker verkligen å äta endast när jag är hungrig, men det är svårt när man inte vet riktigt hur man ska känna sig när man är hungrig..



Me estoy trött...

E trött som fasiken, har varit på jobbet i ca 12 timmar... fritid?? Neej, vad är det? Keep on fighting girl! Det är bara å köra på, bara se fram emot nästa helg som sveper förbi på ett swish!

Vet inte om jag har käkat bra idag? Tror det? Eller jag åt 3 kycklingkluppor med ris, hade tänkt 2 stycken.. sen bara tog min hand den sista kycklingklubban endå! Why man, why? Va det jag? Eller min sjukdom? hur vet man när man skall sluta käka? Det är helt sjukt att jag frågar det, men det är faktiskt svårt...

Hälsade på farmor å farfar igår, gud vad mysigt det var.. Dom e så speciella, all respekt till fd kriminalkomisarien och tyskan som tagit sig igenom 2a världskriget! Snacka om erfarenheter! *kärlek*

Puss!


höst, snor och lugn.. ;)

Känner mig riktigt harmonisk faktiskt! Det har kännt lite på sistone som om jag har landat, hittat hem.. Hittat hem i mitt egna hem, om du förstår? Jag känner även att min min pojke betyder så otroligt mycket för mig! Han förgyller mitt liv verkligen, trotts vissa brister ;).. Han får mig att le och skratta på ett sätt som ingen annan kan!

Nu har jag städat, lagat fiskgrattäng (färdigt halvfabrikat tjaffs) och även ätit den! Ska försöka att inte sitta vid datorn så mycket, tror att den stressar mig rätt mycket.. Inte bara mig, utan de flesta..




Bye bye!

Låt mig få vara den jag är...

Du ska ALDRIG utgå från att du kan ändra en annan människa, ALDRIG! Om du är i ett förhållande där du vill förändra den andra, gå vidare.. Hitta den som passar dig! Tro fan inte att du kan ändra en annan person!

Blev så jäkla ledsen igår när vi va på väg hem..  J sa att han tyckte om mig när jag drack, att jag gjorde det. Jag blev pissförbannad! Han vet att jag inte tycker om att dricka! Jag dracka inte för att passa in i ramen, passa in i samhället och hans föreställningar om att man "ska" supa.. Annars är det lite konstigt.. Bara för att hans familj dricker! Jag är uppvuxen i ett hem där alkoholen va ett stort ont!

Nu på sistone har jag käkat så mycket tabletter hit och dit.. Sömntabletter varvat med koffeintabletter, och nu massa alkohol.. Det är inte jag! Jag gillar inte sånt igentligen.. Men jag pallar inte med vardag, träning, mat mm annars.. FAN!

HATA ALKOHOL, den ska aldrig mer få ta över mig, min pappa eller mitt liv!


Har jag nått jävla val???

Nu sittaer jag själv, J har åkt iväg.. Ångesten börjar krypa. Har jag ätit för mycket? har jag rört på mig för lite? jag måste till gymmet, det är mysigt där säger djävulen i mitt huvud.. Om jag stannar hemma, kommer jag ändå ha ångest över att jag inte gått till gymmet å fått bort helgens överflödiga kalorier.. Sjukt.. Hatar min fucking sjukdom! Hatar mina tankar, vill bara knöggla ihop dom till en liten boll å stampa.

Efter det vill jag lägga mig ner i soffan med tända ljus och se på film.. Bara va...

peace


Mer leenden åt folket!

Idag har två personer fått mig att känna mig speciell. Det konstiga är att personerna inte känner mig, men jag kände att dom verkligen gillar mig. Låter sjukt men det var en härlig känsla! Den ena gav mig självkänsla bara genom att ge mig en härlig blick.. Tänk vad så lite kan göra för att man skall må bra?

Mer leenden åt folket!

Shopping? Jajemensan ;)

Har shoppat lite idag, det var lite skönt å trösta sig efter att lugghelvetet kommit på plats! Har fortfarande en sån ångest!

Nån som vet hur man kan få bort den på ett bra sätt? Med spännen å så?

Har köpt en grymt fin kofta på bikbok, en plattång, en mössa, en träningsväska, HÅRSPÄNNEN ;).. och säkert nått jag glömt..

Försökte tvätta fönstrena ikväll, det blev bara gegg! Blev värre än innan, trodde inte det kunde bli det! Men men.. Älskar vår nya soffa iaf, den e så jäkla skön, hatade den andra.. (ikea ekeskog) Men åkte ned i den.. blää!

Nu ska jag plocka upp min plttång å se om den kan göra underverk =)

Kram

fukk fukk fukk...

har lugg! What a heck hände? Först e jag super nöjd, sen e jag helt down.. Känner mig som en stor jävla nöööörd! Men men.. jag säger som pink: so what Im still a rockstar, I got my rock moves.. la la la la... Och sen så har ju Brittans nya kommit: Womanizer.. Allt den kvinnan tar vid blir guld!

va på spinning idag, fan va bra låtar det var! Det gör ALLT! Och min fina soffa har kommit, jag säger bara: KÄRLEK! Ikea: Ta er i röva ;)...

Sleeping time, a la propavan, yes ;)!


Framtid, mål i livet?



Jag har ett mål och dit ska jag.
Jag tror att man kan göra precis vad som helst, men det är viktigt att tro.
Att tro är så mycket större än vad vi kan förstå.
Du kan bli precis vad du vill... Det är bara du som kan begränsa dig.
Tänk aldrig, "det där skulle jag vilja". Utan tänk, "det där SKA jag göra".
Se det framför dig... Då kommer det att hända.
Du bestämmer din egen framtid... bara du!
Skit i vad folk tycker... Det är så svenskt att tänka "man måste tänka realistiskt"
Vem bestämmer vad realistiskt är?  Det gör bara du.

Jag pratade med min farfar igår om framgång, hans teori va såhär: Tänk att du är bäst, tänka att ingen kan vara bättre än du!

Jag log lite för mig själv och tänkte: typiskt en farfar komentar. Men samtidigt så sitter han där han sitter idag med, med en massa kunskap, ett väldigt händelsefullt liv som kriminalkomisarie, chef, författare, eftertraktad av media mm.

Är det så man skall tänka? Nee idag går det inte... För mig går det inte, men det känns som om alla chefer är på det här sättet, tänker på det här sättet, eller har jag fel?

Jag ser upp till min farfar något otroligt, han har alltid och kommer alltid att betyda väldigt mycket för mig. Jag respekterar honom för den han är och hans tankar, men det är inte alltid jag håller med honom.

Jag kan fan inte klampa! Men kämpa, det är jag något inihelvete bra på, så det så!

Puss!

Underbar kväll... Livet, och livets öde? Vem, varför?

Har haft en underbart mysig å superkul kväll med mamma å pappa, älskar sånna kvällar! Det var nog ett år sen ajg hade det så mysigt, jag kände att jag verkligen var JAG ikväll.. Det var så mysigt, går inte att beskriva. Det är en känsla som bara mamma å pappa kan ge mig.. Känslan av att vara JAG, pratade även med en av mina äldsta kompisar idag med, och hon kan få mig å vara jag som bara den med! Undra om det är för att det är dom som man kännt längst, som gör att det känns som om man blir hel i deras sällskap? Skumt men en otrolig kick! Undrar om det är den känslan jag söker i mitt förhållande? GÅR det att få den känslan med någon man inte kännt hela livet? Hmm.. Det var en klok kvinna som sa att man kan bli knäpp om man tänker för mycket.. Jag säger hmmm igen ;P...

Känner fortfarande idag att det är lite jobbigt med maten, allt är frestande! Ville äta pizza idag, men jag vågar fan inte! Orkar inte ha den ångesten, tog en sallad istället.. Med en stor klump vitt bröd.. Bajs I say.. Bajs I say...




Varför lever vi? vad är meningen med livet? varför har alla olika öden?

Man föds som en tom dator som fylls på med åren.
Allt som händer dig lagras där och inget går att radera ur systemet.
Hela ditt liv finns där,  alla minnen, känslor, glädje, hat och kärlek.
Ibland vill jag fly mitt system, bara vara på en fin plats där det inte finns någon ondska. Där ingen kan göra mig illa. Där varje natt är ljus, där verkliga mardrömmar inte existerar.
Kommer jag någonsin finna en sådan plats......


RSS 2.0